Efter de lyckade Marxkonferenserna 2013 och 2016 är det nu dags för Marx2019! Kommande konferens har Klimathotet och kapitalismens död som huvudtema. De accelererande klimatförändringarna kan inte behandlas som en bifråga: det är meningslöst att kämpa för socialism om jorden blivit obeboelig. Klimathotet är det yttersta beviset för kapitalismens omöjlighet; ett system som bygger på ständig tillväxt kan inte leda till något annat än apokalyps.

Inom en marxistisk tradition har funnits en tendens att betrakta dessa frågor – i bästa fall – som en sekundär fråga som kommer att lösas automatiskt när socialismen väl är genomförd. I värsta fall har det setts som en borgerlig “livsstilsfråga” som avleder uppmärksamhet från den verkliga huvudfrågan om motsättningen mellan arbete och kapital. I den marxistiska traditionen har en fetischism florerat rörande produktivt arbete och en sorts tillväxt- och industriromantik – ett av många exempel på hur marxismen ingalunda varit oberoende av influenser från de dominerande idéerna i samhället.

Nu efterlyser vi förslag till sessioner och paneler från forskare, aktivistnätverk och andra intresserade som vill belysa huvudtemat med hjälp av teoretiska verktyg och praktiska exempel från Marx eller den marxistiska traditionen. Vi välkomnar historiska och samtida perspektiv på klimat- och miljöfrågor. Temat kan behandlas från såväl ekologiska, ekonomiska, kulturella, ideologiska, sociala som politiska perspektiv. Sist men inte minst eftersöker vi bidrag som lyfter fram progressiva alternativ.

 

Ojämlikhetens geografi

Här efterlyser vi olika sätt på vilket forskning som specifikt behandlar hur klimat- och miljöförändringar kan knytas an till en övergripande systemkritisk samhällsanalys. Trots talet om innovation och grön tillväxt underbygger den dominerande politiken ett ohållbart samhälle genom kapitalismens logik. Det går hand i hand med ökande sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Hur planerar och bygger vi för ett socialistiskt hållbart samhälle? Hur kan vi organisera vårt resande och vår infrastruktur på ett progressivt sätt?

 

Relationen mellan stad och land

Världen över sker en snabbt tilltagande urbanisering i och med kapitalets fortsatta expansion. Samtidigt ser vi eskalerande sociala och politiska klyftor mellan lands- och glesbygden och staden. Medan de mindre orterna framställs som bakåtsträvande och reaktionära, framställs städerna som medelklassens givna nav, där koncentrerade resurser finns att tillgå och där anonymiteten och mångfalden bidrar till såväl tolerans som utveckling. USA, Turkiet, Sverige, Indien, Nigeria är bara några exempel på denna tendens. Samtidigt finns det många progressiva exempel som står i kontrast till denna utveckling. Bara i det samtida Sverige kan vi vittna om hur kamper som ockupationen av det nedläggningshotade BB i Sollefteå liksom solidaritets- och asylrättsnätverket “Vi står inte ut” mobiliserar över urbana och rurala gränser. Hur överbryggar vi denna sociala, politiska, ekonomiska men också föreställda konflikt mellan stad och land?

 

Utsläppens politiska ekonomi

Hur påverkar växthuseffekten utifrån ett globalt perspektiv? Här eftersöker vi analyser som tar hänsyn till hur rådande politik och ekonomi bidrar till att stimulera miljöhotande industri- och transportsektorer och dess utsläpp av fossila bränslen. I den kapitalistiska ekonomin saknas förmågan att prioritera det som inte gynnar profiten. Därför undrar vi, vad innebär utsläppens politiska ekonomi för oss idag och vad finns det för möjliga alternativ?

 

Miljökrisen, migrationen och nationalstatens fall

Som ett tilltagande resultat av klimatkrisen tvingas allt fler människor på flykt. Denna utveckling aktualiserar och provocerar nationalstatens territoriella och imaginära gränser som riskerar att förstärka nationalistiska och rasistiska tendenser. Lösningarna på klimatfrågorna, liksom solidariteten, måste utgå från en internationalistisk grundval. Kan vi se prov på detta i vår historia och samtid? Hur kämpar vi mot det globala kapitalets rasistiska geopolitik?

  

Feminism, ekologi och social reproduktion

Hur sammanflätas och upprätthålls klassamhället med förtryck på grundval av kön och sexualitet? Vad innebär skapandet av allmänningar idag, som ett ekologiskt hållbart alternativ till både statligt och privat ägande? Kvinnor har historiskt sett varit de primära subjekten i det reproduktiva arbetet. Idag ser vi hur den sociala reproduktionen förändrats och kommersialiserats. Det reproduktiva arbete förmedlas genom varuformen samtidigt som det oavlönade hemarbetet alltjämt förblir ojämnt fördelat.  Hur kan skapandet av allmänningar och radikala feministiska praktiker förse oss med nya politiska möjligheter och verktyg?

 

De ideologiska och institutionella hörnstenarna

Här efterlyser vi analyser av de dominerande ideologier som underbygger den klimatförstörande kapitalismen. Med kapitalets ökade genomträngning av samhällslivet, förväntas inte bara den direkta produktionen ske under en kvantifierad värdeförmerande logik. Även de institutioner som förväntas återskapa förutsättningarna för en kapitalistisk produktion – såsom skolan, vården, omsorgen, universiteten och folkbildningen – omvandlas till mätbara instanser. Vidare efterfrågar vi analyser av mer övergripande ideologier som också verkar för tillväxt-samhällets reproduktion, där kortsiktigt uttömmande av naturresurser betraktas som något naturligt och självklart. Bilberoende, flygresande och köttkonsumtion har gjorts till självklara vardagliga praktiker.

 

Because there is no alternative –
organisering och klasskamp för vår gemensamma framtid

Här efterlyser vi diskussioner och analyser kring förutsättningarna för framgångsrik politisk formering för att möta och kämpa mot kapitalismen och klimathotet. Hur kan strategier för att hantera klimat- och miljöfrågor föras samman med kampen mot de existerande maktrelationerna, där motsättningen mellan arbete och kapital delvis stöps i termer av kön, nationalitet, ras, sexuell orientering, med mera? Som vi tidigare påtalat, är det meningslöst att kämpa för socialism om jorden blivit obeboelig. Klimathotet är det yttersta beviset för kapitalismens omöjlighet; ett system som bygger på ständig tillväxt kan inte leda till något annat än slutet på vår totala existens.

 

SÄND IN BIDRAG!

 

Marx 2019 ska vara en mötesplats för alla som inspireras av Marx eller utgår från marxistiska teorier i forskning, författarskap, politik och aktivism. Bidragen som presenteras får dock kommunicera med andra teoretiska, politiska och organisatoriska traditioner än de traditionellt marxistiska.

 

Vi tar emot förslag på kollektiva arrangemang med minst tre aktivt medverkande deltagare. Ni är fria att själva välja format och innehåll på arrangemanget, som ska pågå mellan en och två timmar. En möjlig form är den akademiska sessionen, baserad på papers, individuella presentationer och allmän diskussion, Andra tänkbara format är paneldiskussioner, rundabordssamtal, workshops eller något annat ni finner lämpligt. Ni tar fullt ansvar för organiserandet av arrangemanget, exempelvis rekrytering och löpande kontakt med deltagare, liksom för själva verkställandet av arrangemanget om det blir accepterat.

 

Vi ber er skicka en ett abstract om 300–500 ord, där följande ska framgå: titel, förslag till upplägg, längd, språk (svenska/skandinaviska eller engelska), liksom en översiktlig beskrivning av ämne, innehåll och teoretiskt tema. Ange också deltagare med namn och eventuell titel på deras individuella bidrag om det är tillämpligt.

 

Abstract skickas senast den 30 april 2019 till: info@marxconf.org